Juli-månaden brukar i Finland vara politiskt torr som bara den. I några års tid har vi dock haft en politisk diskussion även under sommaren då MTV3, Björneborg stad och riksdagen tillsammans ordnar politikerveckan Suomi Arena i Björneborg. Nu, 9 månader inför följande riksdagsval såg vi den första politiska valdebatten mellan partiledarna. Stämningen var dock avvaktande men visst kunde vi se några skillnader i partiledarnas linjedragningar.
Utöver politikerveckan har finansministeriets budgetproposition, som publicerades i veckan, fått en och annan politiker och intresseorganisation att ge sina reflektioner om Katainens tankar kring den ekonomiska politiken. Både i Björneborgdebatten och i regeringens budgetproposition kan vi se skillnader mellan partierna eller främst mellan regeringen och oppositionen. Regeringen vill fortsätta som hittills medan vi i oppositionen efterlyser en förändring.
Vi tycker inte att det räcker att man bytte statsminister, också politiken borde ändras. För tre år sedan slog man fast vad den här regeringen ämnar att göra - efter det har nästan allt både i ekonomin, världsekonomin, de europeiska finansmarknaderna och vår sysselsättningsläge ändrats. Därför tycker jag att vi också borde se över politiken. Den nya statsministern hade en ypperlig chans att göra det då hon tillträdde men valde att fortsätta på Vanhanens spår. Finansminister Katainen hade i veckan också ett ypperligt tillfälle att granska riktning men valde att inte göra det.
Det är speciellt på tre punkter där mitt parti Socialdemokraterna tycker olika med den nuvarande regeringen. Det viktigaste punkten där vi företräder en annan linje är förhållandet till arbetslösheten och sysselsättningen. Regeringen var väldigt sent ute att gripa i situationen och är ännu hela tiden i efterkälke vad som berör tillräckliga medel och metoder att förhindra arbetslöshetssituationen förvärras ytterligare. Lyckligtvis har ungdomsarbetslösheten inte mera vuxit, men istället har långtidsarbetslösheten ökat exploationsartat och kräver åtgärder. Veckans budgetproposition glömde de arbetslösa helt och hållet.
Den andra linjeskillnaden är skattepolitik. Regeringen har valt att ge företagen historiska skattelättnader som sedan betalas av vanliga människor vars skatter och avgifter ökar märkbart. Istället för att lägga fram en rättvis skattereform som skulle ha delat på bördan, valde regeringen och Katainen att höja skatter som känns i alla hushållen i form av dyrare el, olja o boendekostnader. Det som är kännetäcknande för alla den här regeringens skattelösningar är att de inte är progressiva dvs att folk inte betalar enligt sin betalningsförmåga. Vi hade hoppats på rättvisare skattepolitik där t.ex. kapitalskatten skulle ha gjorts progressiv.
Den tredje linjeskillnaden finns i stimulanspolitiken. Vi tykcer att det nu skulle vara klokt att starta större investeringar och projekt som ger jobb o sysselsättning i läget där den privata marknaden inte ännu drar som tidigare.
Det är ännu långt kvar till följande riksdagsval men vi har ändå spikat fast några av våra viktigaste målsättningar inför följande valperiod. Det första handlar om ökad rättvisa i samhället. Istället för stora skattesänkningar vill vi satsa på att göra vardagen lite lättare för de som har det svårast. Vår andra stora målsättning är full sysselsättning. Speciellt kommer vi att satsa på ungdomsarbetslösheten. Det tredje huvudmålsättningen handlar om ekonomin; vårt budskap är att vi måste vara realistiska inför de ekonomiska utmaningarna och att det gäller att sätta fart på tillväxten, den kommer inte automatiskt.
Just nu är det solbad, bärplockning o kräftskivor som folk har på agendan. Den politiska högsäsongen kör ändå igång bara efter några veckor. Fram tills det - god fortsättning på sommaren!
